keyboard_arrow_up
menu
SV | EN | RU
SV | EN | RU

1. a. Findus och Pettson är ivriga fiskare. Kom ihåg hur de fångade fisk och hurdan fiskelycka de hade den här gången.

b. ”Fånga fisk” -leken

Ni behöver: fiskfigurer av kartong och snöre

Varje deltagare får en egen fisk som fästs i ett ca 1 meter långt snöre. Snörets andra ända fästs i deltagaren, i höjd med midjan. Man fiskar genom att trampa på motspelarnas fiskar, så att de antingen lossnar från snöret, eller med snöre och allt. Den som fångar flest fiskar vinner.

c. En hurdan fångst kan du få på mete? Studera olika fiskeböcker eller fantisera er egen fiskbjässe. Gör fiskar som simmar på fönstret eller från snören i taket.

Fönsterfiskar

Ni behöver: färg att måla fönstret, penslar

Bygg ett sjölandskap i fönstret, där barnen får måla fiskar i olika storlekar och färger, simmande omkring. Det går också att måla med fingrarna.

Pappersfisk

Material: Kraftigt papper, teckningspapper i stort format, makulatur- eller kraftpapper, täckfärg, penslar, nitare och pappersflis

Teckna en stor fisk på papperet och klipp ut den. Använd hålet som schablon och teckna på ett nytt papper fiskens andra sida. Måla bägge sidor; fjäll, fenor, ögon m.m… Låt färgen torka. Fäst till slut sidorna vid varann med nitaren (lämna en tillräcklig fyllningsöppning) och fyll fisken med pappersflis. Fiskarna kan hängas i taket med metrev. Lägg er under dem och dröm om ert eget fiskafänge!

2. På tältutfärd

a. Gör en utfärd i daghemmets näromgivning. Exempel på utfärdsprogram:

  • Leta rätt på ett ställe där det finns fisk. Försök fånga/meta fisk. Fantisera vilka vidunder där kan lurpassa under ytan.
  • Ställ upp ett tält. Då ni sitter i tältet, kom ihåg scener från filmen om Findus och Pettson. Diskutera vilka andra saker som hände på Findus och Pettsons tältutfärd. Hur slutade utfärden? Laga fiskformade smörgåsar som utfärdskost.
  • Gör en utfärd till ett ställe där ni kan tända en brasa. Sitt kring brasan och stek pinnbulle eller korv.

Recept för pinnbulle: 4 dl vetemjöl, 2½ dl vatten, 2 msk socker, 2 tsk bakpulver, ½ tsk salt

Gör degen rätt stadig. Rulla degen i handen till minst 2 cm tjocka degstänger. Pinnen, som degen träs upp på, skalas barkfri på den bit där degen kommer. Värm pinnen i brasan, innan ni trär degen på den. Under tiden ni gräddar, vänd pinnbullen ibland. Pinnbulle smakar gott med en klick smör eller sylt till.

b. Ställ upp ett tält eller bygg en koja inomhus i motionsutrymmet. Läs böcker om Findus och Pettson i skenet av ficklampor. Efteråt, sov dagstupplur i tältet/kojan.

6. Fiskarhistorier och andra berättelser

a. Sjung sången Ro, ro till fiskeskär eller någon övrig sång med anknytning till fiske eller havet. Spela trummor och tamburiner, agera sångens skeden med rörelser och mimik.

b. Dra er till minnes eller läs i boken, hur Pettson berättade för Gustavsson om fiskefärden med Findus. Det var nog en rejäl fiskarhistoria, men Gustavsson trodde på en absolut. Då Findus undrade varför Pettson överdrev så där för grannen, svarade Pettson att han försäkrade sig om att Gustavsson skulle ha en ordentlig historia att berätta för alla nyfikna i byn.

Vad menar man med en fiskarhistoria? I fiskarskrönor brukar man alltid skarva till lite, skildra saker större och mer spännande än de egentligen är. Då samma historia berättas på nytt och förs vidare, växer den bara till sig.

c. Sätt er ner i en ring och hitta på egna fiskarhistorier eller andra stora äventyr. Var och en får berätta sin egen historia i tur och ordning. Eller hitta på en gemensam historia, som varje deltagare i tur och ordning fortsätter och överdriver enligt lust och fantasi. Som uppslag och inspiration kan ni använda fiskarna som simmar i fönstren eller i taket, eller minnen från tidigare fiskefärder.

d. Fiskehistorier och andra äventyr kan man också skapa som sagoberättande.

Sagoberättande betyder att barnen berättar egna sagor medan de vuxna eller äldre elever fungerar som sagonedtecknare. När barnet berättar sagan, bestämmer hon eller han själv vad sagan handlar om och hur den fortskrider. De vuxna blandar sig inte i sagans innehåll. Barnet berättar sagan på sitt eget språk och de vuxna antecknar den som sådan. Emellanåt kan den vuxna läsa det dit tills berättade och barnet ges möjlighet att göra ändringar i den halvfärdiga berättelsen. Sagans längd bestäms av berättaren/berättarna. Den kan vara en rad eller en sida lång.

Till slut läser den vuxna upp hela sagan för barnet. Barnet kan också hitta på ett namn till sin saga. I slutet av varje berättad saga står alltid berättarens/berättarnas namn. Den vuxna läser sagan för barnet på nytt och barnet kan då illustrera sin berättelse. Den vuxna samlar in, renskriver och sammanställer barnens sagor t. ex. på datorn, printar ut dem och gör en sagobok.