Heta Kuchka: De bedårande 2000, längd 12:00

Om verket

En ung kvinna anförtror sig åt tittaren som åt sin bästa vän och berättar om sina erfarenheter med män.

Om konstnären

Heta Kuchka är en finsk-amerikansk konstnär som bor och arbetar i Helsingfors. År 2001 blev hon färdig konstmagister från Bildkonstakademin. Kuchka är en mångsidig och produktiv konstnär som i sina arbeten använder fotografi, rörlig bild och teckningar. Kuchka behandlar död och åldrande i sina verk, men också unga och deras tankar, och hennes sätt att närma sig temana är med varm humor. Kuchka blev vald till årets unga konstnär år 2006 och hon representerade Finland i FocusFinland-paviljongen på konstmässan ARCOmadrid.

Verkets teman

Den digitala omvärlden och dess fenomen kräver nya färdigheter, ny kunskap och attityd. Vem som helst kan producera innehåll till internet och de sociala medierna. Det finns olika digitala plattformar för att producera innehåll och publicera information. Bloggar är sajter på vilka användarna delar med sig av sitt liv, aktuella ämnen eller andra intressen med text och bild. Det publicerade materialet stannar i bloggen och kan läsas och kommenteras. I sina bloggar kan människor uppträda under eget namn eller signatur. Vloggar, eller videobloggar, är blogg-liknande publikationer som blivit vanliga i YouTube-videotjänsten. De som har videobloggar kallas också för vloggare, och det har fötts en egen fankultur runt att följa dem. Populära vloggare har till och med blivit kändisar. I vloggarna, precis som bloggarna, är innehållet ofta personligt och har att göra med personens kunnande och intressen eller aktuella ämnen.

De personliga profilerna i sociala medierna gör tankarna, erfarenheterna och motgångarna mer eller mindre offentliga beroende på individens förfaringssätt och principer. För publicerandet finns olika kanaler i vilka det är möjligt att begränsa och redigera publiken på önskat sätt. Användaren kan välja vem som ser inläggen samt hantera sekretessen på internet. Sådana kanaler är till exempel Facebook, Instagram och Snapchat. Beroende på tjänsten delar man text, bilder eller videor.

Uppgifter:

1. Privat vs offentlig

”Du är den enda som vet om det här. Säg inte ett ord till någon”, säger konstnären till diskussionens andra part och börjar berätta om sitt kärleksförhållande. Stunden har spelats in på video och publicerats för att uppvisas. Personens privatliv och historier blir härmed offentliga. I tiden av sociala medier kan vem som helst dela med sig av sitt liv och sina erfarenheter och välja var och hur de publiceras.

Fundera över vilka saker som är alltför personliga för att delas och publiceras.

– Var går gränsen mellan det privata och offentliga?

– Hur förändras gränsen mellan privat och offentlig i olika situationer?

– Hur använder du olika kanaler i sociala medier? Var delar du de allra personligaste sakerna? Och var mera allmänna? Använder du olika kanaler för olika människor för att hålla kontakt på sociala medier? Om du gör det, så varför?

Publicerandet av videor och bilder väcker etiska frågor. Är det rätt eller fel att publicera en viss bild? Granska fall i vilka en publicerad video har orsakat problem till exempel i skolmiljö. Diskutera fallen.

– Hur avviker det att jag filmar mig själv från det att jag filmar andra?

– Vad betyder integritetsskydd?

– Undersök hur integritetsskyddet förverkligas i de sociala medierna.

– Är det lika för alla människor?

– Offentlighet och synligheten som den för med sig hör också till många människors arbete. Hurdana personer har ringa eller begränsat integritetsskydd?

2. Berättelsen om sociala medier

Hitta på en berättelse med början, mitten och slut. Det kan helt enkelt vara en liten händelse med ett överraskande slut. Skriv den först i traditionell berättelseform. Då berättelsen är färdig kan ni bryta ner den i delar och berätta den med hjälp av sociala mediers uppdateringar. Det är inte nodvändigt att posta berättelsen.  

Fundera på från vems perspektiv ni berättar historien och i vilken ordning uppdateringarna görs, så att berättelsen blir förståelig. Ni kan använda er av bilder, text eller video och välja vilken kanal ni publicerar på, eller använda flera, till exempel Facebook eller Instagram.

Gå igenom det ni publicerat och diskutera de tankar som uppgiften väckte:

– Hur skiljer sig en skriven berättelse från en som berättas med hjälp av sociala medier?

– Hurdan information ger uppdateringarna i de sociala medierna som inte den skrivna texten innehåller?

– Fanns det något som ni inte berättade?

Ps. Ni kan bekanta er med klassiskt historieberättande och olika former av filmberättande i Mediekonst fostrar! -seriens Vem berättar? -guide.

3. Vad som faller dig in

Uppdateringarna i sociala medier kan vara välplanerade och genomtänkta. Fast ibland är de inte det. I följande uppgift släpper vi kontrollen och prövar vad snabbt reagerande och improvisering kan få till stånd!

Gör tillsammans en improviserad video, i vilken var och en i tur och ordning ställer sig framför kameran. Välj tillsammans ett känslotillstånd eller ämne för videon, till exempel avundsjuka, förtjusning, längtan, snopenhet eller grymhet. Den första ställer sig framför kameran och börjar precis som Heta Kuchka i sitt verka De bedårande berätta om det valda ämnet eller känslotillståndet ungefär i en minuts tid. Den följande fortsätter historien från var den föregående blev, och så här fortsätter man tills alla har deltagit i att göra videon. Om ni vill kan ni ändra på deltagarnas känslotillstånd! Meningen är att man kastar sig in i berättandet. Man kan leva sig in i känslotillstånden på ett sådant sätt som man vill: genom att röra på sig, med blickar eller bara genom att vara tyst!

Försök spela in videon i ett avskilt utrymme utan åskådare. Varje uppträdande kan i utrymmet i tur och ordning titta på den föregående historien.

Titta på videon tillsammans efter att ni filmat färdigt.

– Hur kändes improviserandet?

– Hurdana saker kom med på videon?

– Var skulle man kunna publicera en sådan video?

– Finns det ställen i videon som man inte skulle kunna publicera?

– Spelar publiceringsplattformen, till exempel sociala mediers plattformar, någon roll i publicerandet?