Aurora Reinhard: Pojkflickan (2002, längd 12:23)

Om verket

Arbetet fick sin början då jag på våren 1999 började filma flickor i olika åldrar som hade androgynt utseende eller liknade tonårspojkar. Bland dem fanns det några vars habitus förvirrade mig och andra människor. Jag ville veta vad de själv tänker om sitt utseende, kön, sin ställning i samhället…

Aspekten av upptäcktsresa hör till alla mina verk, de är en möjlighet att fördjupa sig i något ämne. Pojkflickan var en upptäcktsfärd i könsupplevelsen då en individ av någon orsak inte passar direkt i de två traditionella formerna. Jag ville förstå dem och i efterhand sett också mig själv.

För mig personligen är det viktigaste temat utanförskap. Vårt samhälle är/var grovt tudelat med tanke på könen.

Om konstnären

Aurora Reinhard är en helsingforsisk bildkonstnär som i sina verk har granskat könsidentitet och med kön förknippade stereotyper. I början av sin karriär arbetade Reinhard främst med video- och fotokonst men de senaste åren har hon alltmer övergått till tredimensionellt uttryckande och producerar hyperrealistiska, fetischliknande föremål och skulpturer. Reinhards kortfilm Pojkflickan (2002) belönades med ZKM-centrets pris för mediekonst i Tyskland. År 2019 tävlar Reinhard om Ars Fennica-priset.

Uppgifter

1. Diskussionsväckare

I verket framkommer att man inte ens fysiskt kan dela upp könet och kroppen i två kön, hurdana tankar väcker det?

Personerna på verket bryter mot könsnormer med sin egen habitus. Vilka goda sidor lyfter de fram gällande den saken? Hurdana utmanande situationer kan en människa som inte passar in i könsnormerna hamna i? Hur skulle man kunna förebygga situationerna?

Hur kan man veta en annan människas kön? Vad kan man fråga en annan människa? Vem ansvarar för det att en person inte svarar på en annan persons antagande gällande dess kön? Vad beror det på att en av personerna på videon talar om ”lurande”? För vilka ska man berätta om sitt kön? Varför?

Hur syns och hörs känslan av utanförskap i verkets berättelser?

Hur vet du ditt eget kön? Har du någonsin funderat på det? I hurdana situationer i så fall?

En av personerna uppträder inte med sitt eget ansikte. Vad tror du att det beror på?

Verket är gjord år 2002. Hur tror du att personerna skulle ha beskrivit sig själva om de hade kunnat använda den terminologi som finns i dag?

2. 4-hörn -uppgift

Gör en 4-hörn -uppgift. Nedan finns två alternativ av vilka man kan välja det som bäst passar gruppen.

Man placerar fyra lappar i rummets olika hörn med svar antingen på frågan ”vad är kön?” eller ”hur känner man igen kön?” 

Om du väljer första frågan, skriv då på fyra olika lappar: biologiska fakta, psykisk upplevelse, resultat av socialisering och annat. Om du väljer den andra frågan, skriv på lapparna: kromosomer, könsorgan, namn och andra könsmärkta kroppsegenskaper. Tejpa en lapp i rummets varje hörn. Be deltagarna välja ett av svaren och gå till ifrågavarande lapp. Man ska inte gå halvvägs mellan två svar, utan välja endast ett. 

Då alla sökt sig till ett hörn kan man be deltagarna motivera sin ståndpunkt. Varför valde de just det svaret? Då alla villiga har motiverat sina svar kan man låta de andra deltagarna utmana eller ifrågasätta motiveringarna. När man diskuterat färdigt kan man låta deltagarna välja en ny ståndpunkt, och denna gång får de också ställa sig i mitten av utrymmet eller mellan två svar. Motivera sedan valen en gång till och diskutera ämnet.

Målet med uppgiften är inte att komma fram till ett ”rätt” svar på frågorna, utan att lyfta fram hur mångfasetterat och komplext begreppet kön är. Ur olika perspektiv kan alla svar vara ”rätt” eller ”fel”.