Rymdmonster och annat kusligt
1. Månraketen
Texten om hunden Lajka är ämnad som bakgrundsinfo för läraren, inte som läsning för barnen.
Sputnik I oktober år 1957 ruskade Sovjetunionen om världen genom att utföra avfyringen av en rymdfarkost tidigt på morgonen, den 4 oktober. Sputnik 1 sköts ut i rymden från rymdforskningscentret i Tjuratam. Redan följande dag förmedlade Pravda nyheten om en liten satellit som kunde beskådas på himlen, med blotta ögat, en vanlig kikare eller olika teleskop.
Satelliten i fråga var liten och klotformad, bara 58 cm i diameter. Den vägde 83,6 kg. Sputnik kretsade runt jorden i en elliptisk bana, vars avlägsnaste punkt låg 947 km och närmaste punkt 227 km från jorden. Ett varv runt jorden räckte 96,2 minuter.
Sputnik och hunden Lajka Och det var inte nog med det. En månad senare utförde Sovjetunionen en ny rymdavfyring. Den 3 november åkte en satellit med den första levande varelsen, hunden Lajka, ombord ut i rymden. Med dess hjälp skulle man kontrollera hur en levande varelse skulle klara av en rymdfärd, och om en människa någonsin kunde klara sig i rymdens omständigheter.
I Lajkas modul fanns en liten televisionskamera och olika mätare, som kontrollerade hundens blodtryck och hjärtslagens frekvens. På så sätt fick man uppgifter om Lajkas tillstånd. På grund av modulens upphettning dog Lajka i rymden efter fyra dygn. Efter en vecka var satellitens batterier tömda och systemen upphörde att fungera. Satelliten förstördes slutligen då den träffade atmosfären, den 14 april år 1958.
Källä: Astronomiska föreningen Ursa rf
http://www.ursa.fi/ursa/jaostot/tekokuut/data/sputnik.html
a. Pettson byggde en egen rymdraket till katten Findus. Bygg av återvinningsmaterial en stor rymdraket i lekrummet. Hur vore det att vara besättning ombord? Ge er rymdraket ett namn. Hitta på vilka äventyr raketen och dess besättning får vara med om.
b. Pettson och hönorna klädde ut sig till månmedborgare och hälsade med orden ”Varen hälsade…” Hitta på rollkostymer och rollspel för de allra mest fantastiska rymdvarelser, som månraketens manskap kunde tänkas möta på en okänd planet.
c. Teckna på färgat ritpapper och klipp ut en raket och olika himlakroppar. Klistra upp på svart ritpapper eller kartong ett papperskollageverk om månraketens äventyr i rymden.
d. Forma av modellera de mest fantastiska rymdvarelser. Hitta på namn till dem och fakta om deras boplatser.
Andra idéer till Rymdfärden finns i boken Liukko: Ilmaisua ipanoille, Kirjayhtymä 1998. s. 44-45
2. Rymdmonster och annat kusligt
a. Findus var rädd för spöken och gumman Anderssons rymdmonster. Vad är du rädd för? Diskutera tillsammans om rädslor. Prata också om hur man övervinner sin rädsla.
Teckna något ni är rädda för.
b. Rymdlekar
Kramnata
Välj ut en som står, rymdvarelsen, som försöker fånga de andra. Deltagarna går säkra från fångst bara genom att krama någon annan lekkamrat. Vikten av att kramas kan förstärkas genom överenskommelsen att t. ex. bara tre kramande kamrater går säkra.
Rymdnata
Man leker som bredbent nata, d. v. s. den fångade stannar på stället med benen vitt i sär. Samtidigt håller de fångade händerna sträckta uppåt och gör lätet ”piip piip…”, tills någon lekkamrat ”räddar” den fångade genom att krypa mellan dennes ben. Leken är slut då alla har fångats.
Vem är rädd för rymdmonstret?
Leken går till som ”Vem är rädd för Svarte man?”.
c. Människor är ofta rädda för något främmande eller nytt. Fäst ett kraftpapper av elevens storlek på väggen. Den förste tecknaren tar en tjock tusch och tecknar någon kroppsdel på papperet. Följande tecknare fortsätter, och tecknar nästa del på kroppen. Alla lägger till teckningen vad de än hittar på; ben, fötter, horn, ögon, antenner, svansar, päls m.m. Så här skapar ni ett rätt så säreget vidunder.
Rör er omkring i rummet som en rymdvarelse och för sådana läten den kunde föra. Fundera tillsammans varifrån den kan vara hemma. Fantisera, att denna varelse en dag kunde dimpa ner på gården utanför ert dagis. Hur skulle barnen reagera; skulle ni vara rädda, bli glada, skulle någon retas med den? Hur skulle varelsen känna sig? Hur kunde man hjälpa och skydda den?