1. Vad åt Morgan i filmen?

I filmen togs det mycket starkt fram problemen med fetma i USA. Morgan åt alla dagar ensidig kost och för mycket, minst tre SUPER-SIZE måltider dagligen. Vilket slags verkan hade denna kost på hans hälsotillstånd och livskvalitet?

Att diskutera:

• Är vi det vi äter?
• Vad förstås med ordspråket ”vanorna är halva personlighen”?
• Varför är vi människor i olika storlek?
• Vad beror fetma på?
• Kan en människa bli fet trots sunda vanor? (ätstörningar, sjukdomar, ärftliga faktorer, motionsbrist, kost etc.)
• Vad bör bekymra oss mer, vår egen storlek eller våra matvanor? 

• Hurdana levnadsvanor främjar hälsan?
• Vilka är skillnaderna mellan finsk och amerikansk matkultur?
• Vilken roll spelar maten i den finska kulturen och för uppfyllandet av behoven? Familjesamvaro, fester, känslor, tidsfördriv, ensamhet, sublimation, belöningar… hitta själva på mera.

Att göra och studera:

• Bedöm Morgans kost, diskutera hans näringsintag, dess kvantitet och kvalitet.
• Räkna upp kostens verkningar på Morgan! Diskutera vad de berodde på. 
• Intervjua den personal som ansvarar för skolmaten om hur hälsosam finländsk skolmat är.
• Jämför den bild som filmen ger av den amerikanska skolmaten med finländsk skolmat.

Sammanställningen av ändamålsenliga måltider kan övas tack vare ett interaktivt program. Programmet om en sund måltid låter användarna sammanställa en lunch enligt näringsrekommendationerna för olika exempelpersoner som presenteras i programmet. Programmet baseras på en modell för kostrekommendationer, en tallriksmodell. Programmet finns på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Föra bok?

För bok över ditt livsmedelsintag i en vecka. Fundera över och beskriv

• vad du äter – varför du valde just det?
• när du äter – är du hemma vid måltiderna eller småäter du?
• var du äter – i skolan, hemma, hemma hos vänner, på stan, på gatan eller vid kiosken?
• varför du äter, vilka behov du tillfredsställer?

Det finns på webben färdiga program för bokföringen av intaget, som du kan använda om du vill. På Finlands hjärtförbunds webbplats finns en beskrivning av hur livsmedelsintaget kan hållas skäligt lågt bl.a. med en tallriksmodell, intagsdagbok och lättare livsmedel.  www.sydanliitto.fi/kaikki_sydamesta/ravinto/fi_FI/ruokamaara/

Observera att denna service inte kan nås via Hjärtförbundets sidor på svenska.

En modell för matdagbok finns på en webbplats som håll av Corame Oy: www.tohtori.fi   > laihdutusklinikka> ruokapäiväkirja. Denna webbplats har ingenting alls på svenska.

 

2. För imagens, nöjets eller hungerns skull – reklamen för livsmedel

Reklamen och de intryck som reklamen ger styr människornas preferenser och får oss att köpa och konsumera. Det är reklamens huvuduppgift, förutom att ge information. Reklambyråerna går in för att påverka önskemålen och preferenserna bland barn och unga. En del av den reklam som påverkar barnens matvanor verkar via föräldrarna och andra vuxna. Med andra ord är det inte bara barnen utan även de vuxna som behöver förstå vad som sägs – och vad som lämnas osagt – i reklamen och vad reklammakarna vill få till stånd.

Närmare information till lärarna om reklamen och om påverkan finns på Konsumentverkets webbsidor: http://www2.kuluttajavirasto.fi/sv-FI/konsumentfostran/

Att diskutera:

• Red ut vad produktplacering (product placement) är för något och fundera över dess betydelse för uppkomsten av handlingsmodeller och intryck.
• Diskutera, med hjälp av en transparang, på vilka alla ställen reklam kan förekomma och hur den inverkar på våra liv.
• Vilka exempel förs fram i filmen om reklam och sätten att göra reklam? (tv-reklam, skyltning längs vägarna, annonser)
• Vilka övriga slag av reklam finns? (flygblad, rabattkuponger, granna neonskyltar, radioreklam, skräppost, internet etc.)
• Fundera över varför det t.ex. på paketen med frukostflingor och på andra produkter som vänder sig till barn finns spel och annan underhållning.
• På eller i förpackningarna finns ofta också samlarprodukter för barn och underhållning, ibland spel för vuxna. Fundera över orsaken.
• Vilken betydelse har reklamen för våra matvanor och vårt sätt att leva?
• Fundera över varför det ställs upp regler för reklamen? 

Att studera:

• Fundera över alla de ställen där reklam påträffas. Var stöter jag på reklam?
• Betrakta och studera olika slags reklam och fundera vem som har gjort dem.
• Ta reda på vem som är uppdragsgivaren för reklamen. Fundera över vem eller vilka som reklamen vill påverka, och med vilka medel.  
• Studera människans levnadslopp och fundera över vad som är viktigt i olika faser av livet.
• Dryfta varför olika slags reklam påverkar människor i olika åldrar på olika sätt.
• Välj, tillsammans med gruppen, av reklammaterialet en intressant livsmedelsreklam och producera med gruppen en egen annons och/eller tv-reklam. Rikta reklamen till olika åldersgrupper och omvandla den till ”antireklam”

Skapa och studera olika målgrupper

Sammanställ en imaginär familj med familjemedlemmar i varierande ålder och gör av dem t.ex. pappersdockor, ett collage, en teaterpjäs eller en historia, alternativt något annan intressant sätt att presentera den påhittade familjen.

1. Rita upp ett schema på väggen över livscykeln och placera ut familjemedlemmarna på den.
2. Illustrera för varje familjemedlem hans eller hennes intresseområden, med t.ex. tidningsurklipp eller teckningar
3. Sök olika slags reklam och dryfta vilken målgrupp de olika slagen har – fundera ut varför?
4. Planera reklam för ett enda livsmedel eller en restaurangtjänst men rikta den i tur och ordning till var och en av personerna på livscykelschemat. Tänk för varje målgrupp ut marknadsföringskanalerna och –metoderna. 

 

Bli produktdesigner:

Designa framtidens livsmedelsförpackning – bestäm hur framtiden ser ut.

• intelligent förpackning
• ny produkt
• förpackning för en hållbar framtid
• hitta själv på mera sådant

 

3. Snabbmatskulturen

Den västerländska snabbmatskulturen har spritts i intensiv takt redan i decennier. Den har utvecklats till ”big business” i takt med att världen blivit mer jäktad och automatisera. Just det här fenomenet har ofta ansetts bära skulden för det tilltagande problemet med fetma och människornas försämrade kondition. I Morgan Spurlocks film låter de intervjuade forskarna förstå att fetma redan är den nästan främsta orsaken till sjukdomar och förtidig död i USA. Forskarna betonar att de matvanor som människorna skaffar sig som barn eller i unga år är svåra att senare ändra på. 

Diskussion: Vad är fördelarna och nackdelarna med snabbmatskulturen?

• hälsomässiga synpunkter
• ekonomiska synpunkter
• säkerhetsaspekter som hygien, tillsatser, modifierade gener
• förpackningarnas image och den information som där ges
• snabbmatens miljöverkningar, avfall, produktionssätt
• snabbmatsrestaurangernas betydelse som arbetsgivare för unga

Tyck till:

• Vad är det i nutidslivet som främjar snabbmatskulturen?
• Tycker du att de skadeståndsprocesser som väckts mot McDonalds’s och andra multinationella kedjeföretag är berättigade? Motivera din åsikt.

Debatt om livsmedelsreklamen:

Bilda tre grupper.

Uppgifter är att grupperna skall debattera om livsmedelsreklamen mot varandra. Grupp 1 vill godkänna all reklam.

Grupp 2 talar för begränsning av reklamen

Grupp 3 är motsätter sig all reklam

Motivera era åsikter. Använd 15-20 minuter för debatten.

 

4. Mat och näringsvärde – de dagliga valsituationerna

Det är inte de enstaka valen av livsmedel som gör kosten hälsosam eller ohälsosam utan det väsentliga är helheten. En konsuments erfarenheter, förväntningar, kunskaper och attityder inverkar på preferenserna och på valet av mat i en specifik situation. Godis, bakverk och drycker är typiska val för ett mellanmål. Mellanmålens andel av energiintaget är avsevärd. För undvikande av fetma bör energiintaget motsvara den energi som går åt till fysiska aktiviteter. När en bedömning görs av en persons kost hör antalet mellanmål och deras energiinnehåll till det första som skall granskas.

Att diskutera:

• Kan mat alls kallas skräpmat (junk food) – finns skräpmat verkligen?
• Vilka ingredienser i kosten upprätthåller god hälsa?
• Vad är det som förmår människor att välja ohälsosam mat?
• Varför rekommenderas det att en familj äter tillsammans, också till vardags?

Att må bra:

Planera en hälsosam vecka och håll en sådan:

• vad äter du?
• när äter du?
• med vem intar du måltiderna?
• vilka andra hälsofrämjande saker beaktar du under veckans gång?

Tänk ut ett bra mellanmål

• Beskriv vad det innehåller
• Vad påverkar ditt val av livsmedel?

Motivera ditt val och fundera över vad som får dig att må bra och att känna välbehag.