Detta studiematerial är tänkt för mediefostran med utgångspunkt i filmen Super Size Me. Materialet skall med filmfostran som medium ge konsument- och hälsoinformation samt bidra till kritiskt tänkande. Uppgifterna i detta material har efter bästa förmåga gjorts aktivitetsbaserade och så att de stimulerar eleverna att tänka kritiskt. I materialet ges inga färdiga beteendemönster och åsikter, utan meningen är att eleverna själva skall observera och kritiskt bedöma vardagsfenomenen.

Skolan kan utnyttja materialet så att det fördelas mellan olika lektioner och skolämnen. De ämnen som kan komma ifråga är t.ex. bildkonst, modersmålet, samhällslära, hushållslära samt hälsolära.

Fetma är ett tilltagande problem i USA. Enligt filmen besöker över hälften av amerikanerna en hamburgarrestaurang minst en gång i veckan. Huvudpersonen i Super Size Me, Morgan, bestämmer sig för att undersöka snabbmatens inverkan på organismen och han går in för att äta ensidigt en hel månad.  Morgan sätter i sig flera extrastora hamburgarmåltider dagligen under månaden, han äter ensidigt och alltför mycket.  I filmen får vi följa med Morgans liv och förändringarna i hans hälsotillstånd under testmånaden.

De finländska barnens övervikt har tilltagit betydligt under de senaste tjugo åren. Det finns undersökningar som visar att orsakerna till tilltagande fetma bl.a. är kostens sammansättning, oregelbundna måltider och motionsbrist. Det har på bred front diskuterats livsmedelsindustrins roll i sammanhanget. EU-kommissionären med ansvar för hälsa och konsumentskydd Markos Kyprianou kräver att livsmedelsindustrin avhåller sig från att rikta reklam till barn. I Finland kompletteras bestämmelserna om marknadsföring till barn med preciseringar som gäller just livsmedelsmarknadsföring. Bakgrunden är samhällets gemensamma ansvar för barnens uppväxtmiljö och fostran.

Reklamen spelar en viktig roll i danandet av konsumtionsvanorna. Genom reglering av reklamen går det att förhindra bruket av sådana reklamformer som barn och ungdom på grund av deras utveckling inte har möjlighet att själva hantera eller förstå. Skolan har möjlighet att styra ungdomarna att anamma hälsofrämjande levnadsvanor. I skolorna behandlas olika frågor av betydelse för livsstil och vardagliga beslut i undervisningen i olika ämnen och i frågor som har att göra med elevomsorgen.

Valen som har att göra med kosten och konsumtionsvanorna är en del av vår kultur och vår identitet. Ungdomskulturen präglas starkt av olika medier och av reklamen. Lika viktigt som det är att lära ungdomen en livsstil som främjar deras hälsa är det att de hjälps att förstå den kultur som vi lever i. Förmågan att läsa och tolka reklamen är en del av medie- och konsumentfostran. Med närings-, konsument- och hälsofostran kan de unga lära sig grunderna för ett bra liv.

Undervisningsmaterialet tjänar följande målsättningar inom grundutbildningen: Eleven lär sig att

• tolka de budskap som andra ger
• utveckla färdigheterna att behärska hanteringen av information samt förmågan att jämföra, välja och dra nytta av den information som ges
• förhålla sig kritiskt till de budskap som ges i medierna och att fundera över de etiska och estetiska värden som där ingår
• identifiera de färdigheter som är till nytta för individens hälsa och välmåga samt att bedöma livsstilens och kulturens samt mediernas betydelse i hälsoperspektiv
• tänka på vilken relation kost- och konsumentsynpunkterna har till de egna besluten och till det man gör.
• fatta beslut som är ändamålsenliga med tanke på hälsan
• utnyttja hälsorelaterade begrepp och informationsmöjligheter för främjande av den egna hälsan

• verka som en eftertänksam och ansvarskännande konsument
• vara medveten om värderingarna i samband med konsumtionen
• känna till de nationella kulturerna i anslutning till kostvanorna samt olika synpunkter som internationaliseringen och det multikulturella samhället för med sig
• i praktiken tillämpa den information som de olika synpunkterna förmedlar