Till läraren
Målsättning för läromaterialets uppgifter
Läromaterialet är planerat så att de minnesrelaterade uppgifterna 1 och 2 passar som sådana för gymnasiets PS3 Människan som informationsbehandlare (2 sp) -modulen för att studera minnestemat. Uppgift 2 kan dock även tillämpas på till exempel modersmåls- och litteraturundervisningen där man istället för minnestemat kan betona skillnaderna och likheterna mellan filmen och boken ur ett minnesperspektiv.
Uppgift 3 handlar om förhållanden och medians uppfattning om förhållanden, och där med lämpar sig uppgiften för undervisning i flera olika ämnen, bland annat modulerna PS4 Känslor, psykiskt välbefinnande och mental
hälsa, LK1 Världsåskådning och kritiskt tänkande (2 sp), LK2 Människan, identiteten och ett gott liv (2 sp), HÄ1 Hälsans byggstenar (2 sp), samt i all undervisning där man vill stöda elevernas mediekompetens.
I uppgift 1 ”Minnesuppgift” är det meningen att introducera eleverna till minnet och att minnas genom deras egna erfarenheter. Målet med uppgiften är att belysa hur människor minns saker på olika sätt och hur de lägger uppmärksamhet på olika saker.
I den andra uppgifter “Minnet, att minnas och känslor” är det möjligt att kombinera olika perspektiv relaterade till minnet. Först och främst planeras affischerna så att de stöder inlärning och minnet som hör ihop med det. För det andra så behandlar affischerna minnet ur olika perspektiv med hjälp av de exempel som filmen erbjuder.
Att behandla smågruppsarbetena främjar elevernas interaktionsförmåga. För uppgiften behövs lika många stora papper som det finns grupper samt tuschpennor i olika färger. Uppgiften kan genomföras i sin helhet under en lektion. Då kan informationssökningen begränsas till exempel till endast innehållet i läroboken. Uppgiften kan också delas delas upp i flera lektioner, så att man första gången söker information och gör affischer och nästa gång presenterar de färdiga arbetena.
Om kursens tidtabell är tajt kan man be eleverna göra affischerna som en hemuppgift, och således använder man bara lektionstid för att presentera affischerna. Som källor för informationssökning kan man använda läroboken och internet.
Det är en bra idé att läraren påpekar vilken typ av källor hen önskar att används och påminner eleverna om att vara källkritiska. Om gruppen också har läst Kjell Westös bok kan man i affischerna visa vilka exempel som baserar sig på boken och vilka på filmen. Att jämföra boken och filmen visar filmens och litteraturens olika möjligheter att beskriva huvudkaraktärens tankar och känslor.
Medieprodukternas attraktionskraft baserar sig på deras förmåga att väcka känslor. Målet med den tredje uppgiften är att synliggöra innehåll i media som vädjar till känslor och reflektera över parförhållanden som porträtteras i median. Det som till exempel i filmer verkar idealiskt, för att det väcker starka känslor, är inte nödvändigtvis det i riktiga livet. Å andra sidan kan man med hjälp av frågorna lyfta fram hurdana parförhållanden som överhuvudtaget får synas. Läggs det till exempel mera vikt på heterosexuella förhållande eller berättar filmer och tv-serier bara om förhållanden där den ultimata lyckan endast kan nås i ett monogamt förhållande. Önskvärt är att eleverna själva får leda diskussionen dit de vill och diskutera om de teman som de själva upplever som viktiga. Uppgiften kan behandlas med hela klassen eller en grupp i taget, beroende på hur diskussionen flyter på i klassen.
Flinga
Flinga-plattformen fungerar bäst när skärmen är delad framför klassen, så att svaren är synliga för alla. Före lektionen kan läraren skriva ner på Flinga punkterna ”saker som påverkar positivt på välmåendet” och ”saker som påverkar negativt på välmåendet”. Under dessa punkter kan eleverna dela med sig av sina egna tankar. Svaren publiceras anonymt på Flinga, vilket kan sänka elevernas tröskel att dela med sig.
