Kukon ja kanan sauna (Tuppen och hönan badar bastu)
Regi: Tini Sauvo / 1991 / 19 min
Tuppen Mikko och hönan Kajsa besluter sig för att elda bastun. Under tiden som tuppen bär vatten och hugger ved, går hönan till skogs för att göra badkvastar. Men det är lättare sagt än gjort. Björken, som är trött efter att ha passat fågelungar, vill först ha vatten att dricka, brunnen måste få hinken reparerad och smeden är hungrig efter arbetsdagen. Till slut rättar sig allt ändå efter det allra bästa och
”Sorger och bekymmer kan man lämna ut’ i farstun
när man går och skrubbar sig i tuppen Mikkos bastu
Se’n så ska vi sjunga och glad är melodin
när vi spelar både på gitarr och violin”
1. Diskutera huruvida det är lätt att hjälpa andra? Vad betyder egoism? Var hönan dum, som bara hjälpte och hjälpte de andra? Skulle hönan ha hjälpt, om hon inte hade behövt björkkvistar?
Tuppen och hönan badar bastu –berättelsen tilldrog sig mitt i ett underbart finskt sommarlandskap.
2. Diskutera om det fanns något bekant i landskapet. Om ni skulle kunna vandra omkring i filmen, hur skulle det låta där? Vilka dofter skulle ni känna?
3. Gå på picknick på sommaren till en äng, en åker eller ut i skogen. Släng er pladask på marken och var alldeles tysta. Vilka ljud hör ni? Hur doftar det?
4. Ligg på ängen och titta upp i skyn på molnen som sakta seglar fram. Vilka former och figurer hittar ni?
5. Gör badkvastar av björk. Och om det är möjligt – bada bastu! Vilka bastusånger kan ni?
6. Måla landskap. Om det är möjligt, måla ute i naturen.
7 Gör doft- och ljudburkar
a) Burkar med lock, film-, kapris- eller t. ex. små syltburkar duger bra.
Lägg samma doftande krydda i två burkar. Använd vanilj, kanel, nejlika, ingefära o. s. v. Barnens uppgift är att hitta doftparet bland t. ex. tio burkar.
b) Ljudburkar
Film- eller plåtburkar duger bra. Glasburkar lönar sig inte att använda som ljudburkar.
Fyll två burkar med samma mängd pärlor, sädesgryn, ärter eller sand. Barnens uppgift är att hitta paren på basen av ljuden.
8. I filmen sjungs alla replikerna, som på operan. spela upp berättelsen och hitta på egna repliker.
9. Pröva hur det går att berätta saker genom att sjunga dem till enkla melodier. För ackompanjemanget kan ni göra egna instrument.
a) Marracas
Ni behöver: en ballong, tapetklister, tidningspapper i remsor, en stabil träpinne (som i en majvippa), målartejp, täckfärger, tråd, grus, små stenar, ris eller ärter.
Blås upp ballongen till den storleken marracasen ska få, och slut den med en knut. Gör en tjock smet av tapetklister och vatten. Bred ut tidningspappersremsorna på ballongen med hjälp av klistersmeten i två – tre lager. Låt torka och fortsätt med ännu några lager. Då ytan helt har torkat igen, klipp ett litet hål för pinnen, och dra ut ballongen genom det. Häll sedan in pärlor, grus, stenar, ärter… i önskad mängd. Det lönar sig att pröva med olika sorter och olika mängd, eftersom ljudet då blir olika. Stäng öppningen med pinnen. Försäkra att pinnen hålls på plats med målartejp. Snurra ännu några varv klistersmet och papper kring skaftet. Då marracasen ser bra ut och känns stabil, låt den torka igen. Marracasen målas och dekoreras med täckfärg. Man kan ännu lacka den och fästa granna band eller snören vid skaftet.
b) En äggmarracas av filt
Ni behöver: ull, plastäggen från Kinder- eller dylika påskägg, marseille-tvål eller tallsåpa, grus, små stenar, ris, ärter.
Fyll plastägget med lämplig mängd pärlor, grus, ris el. dyl., och stäng ägget. Snurra ett luftigt lager ull på ca 1-2 cm kring plastägget. Blöt ullen med varm tvållösning och börja utarbeta med små, gnuggande rörelser marracasens runda form. Kring mitten av marracasen kan man vira något varv ullgarn. Då ullagret känns stadigt, ökar man mängden tvål och gnuggar kraftigt ännu en stund. Då ullen känns fast, skölj marracasen med varmt vatten. Skölj till slut turvis med hett, turvis med kallt vatten och låt den torka.
c) Regnkäpp
Ni behöver: rör, t. ex. potatischipsburkar eller tygpackningsrör, tidningspapper, kulört papper, prydnader som t. ex. garn och band, lim, smala spikar av ca burkens diameter, åtminstone 20 per rör, hammare, korngryn, frön, långkornigt ris, bitar av sugrör eller annat att lägga i röret. Täckfärger och andra prydnader.
Slå ovanpå ett stabilt underlag spikarna med hammaren in i röret, från alla sidor. Häll in några deciliter instrumentfyllning. Stäng ändarna ordentligt. Bekläd röret med tidnings- eller annat papper. Måla och dekorera röret. Då ni sakta svänger röret av och an, låter det som rinnande, porlande vatten inifrån.
d) Det spelande glaset
Fyll ett kristallglas på fot upp till 2/3 med vatten. Håll om glasets fot med en hand. Den andra handens pekfinger fuktas och förs i cirkel längs glasets kant. Så får ni glaset att ljuda. ”Instrumentets” tonhöjd kan varieras med att variera vattenmängden.
Om tuppens och hönans bastubadande berättar också olika sånger, som t. ex. på dockteatern Sampos CD-skiva ”Pieni pääsiäislevy”.
Man kan behändigt framföra berättelser med musik. Hitta på olika ljud och melodier som illustrerar berättelsens vändningar och händelser, d. v. s. tonsätt filmen. Som instrument kan ni använda ovan nämnda hemgjorda, samt triangel, rytmstavar, xylofoner, quiro, cymbaler, olika flöjter och visslor m. m.
11. Hitta på en historia och berätta den med musikinstrument. Hur skulle en sådan berättelse låta, där kråkan flyger in till stan för att träffa sin vän duvan…
12. Sagan om tuppens och hönans bastu kan också uppföras som ett hörspel. Ni behöver en berättare (inte nödvändigtvis), tuppen, hönan och de andra figurerna. En del av barnen kan göra ljudeffekter. Samlas nära varann, så att det går bra att spela in alla ljuden och rösterna.
13. Gör ett eget memory-spel. Teckna sagans figurer på kort av stadig kartong. Färglägg och laminera korten i plast.
14. Samla blommor och växtdelar, t. ex. löv från träd och buskar och pressa dem. Av dem kan ni sammanställa ett växtminnesspel och på samma gång lära er namnen på växterna.