Myyrän aarre (Mullvadens skatt)
Regi: Tini Sauvo / 2001/ 10 min
Den ensamma mullvaden önskar sig en skatt, en alldeles egen stjärna. En kväll ser den en stjärna falla och ger sig iväg för att leta rätt på den. På färden träffar den andra djur med sina skatter: Näbbmössen beundrar ett pärlhalsband, uttern leker med en guldpeng i strandvattnet. Ett glatt gäng vid en lägereld bjuder mullvaden att slå följe med dem. Men mullvaden fortsätter ihärdigt att söka sin egen skatt i skogen som blir mörkare och kusligare. När den slutligen förstår att den inte hittar sin egen stjärna, försöker den röva de andras skatter.
Men försöken slutar olyckligt. Till slut förstår mullvaden, att en riktig skatt inte alls är sådan den hade föreställt sig. Då den har blivit av med sin själviskhet, får den slutligen också stjärnan den drömde om.
1. Diskutera med barnen om lyckan; vad betyder lycka? Hur känns den, eller känns den överhuvudtaget? Var känns den i så fall? Behövs den, och om den behövs, till vad? Kan man köpa lycka? Vad är motsatsen till lycka? Kan man alltid vara lycklig? Om vilka saker drömmer barn? Är det bra att få sina drömmar uppfyllda? Och avundsjuka, vad är det? Får man vara avundsjuk? Hör avundsjuka och lycka ihop med vänskapen, o. s. v.
2. Den vuxna ber barnen intervjua föräldrarna, mor- eller farföräldrar eller någon annan bekant vuxen om vad lyckan betyder. Utöver diskussionen mellan barnet och den vuxna, kan de också skriva ner tankar om temat; skiljer sig barns och vuxnas uppfattning om lyckan och dess förutsättningar? Diskussionen kan fortsätta tillsammans med dagispersonalen. Barnen fungerar som intervjuare och de vuxna antecknar svaren. Till slut samlas alla tankarna ihop. Ni kan göra en klippbok, som ställs ut till påseende.
3. Måla filmens stämningar: den mörka skogen, ett glatt bröllop, sällskapet kring lägerelden. Vad blev starkast kvar i minnet?
4. Statyer
a) Gör statyer av ord som uttrycker känslor. Det är lätt att börja med ansiktsuttrycken. Beskriv sedan känslorna med hela kroppen. Den vuxna går fram till statyerna och vidrör dem vid axlarna; vad tror ni statyn säger då den ser ut så där?
b) Gör statyer i grupper om 3-4 barn. Ett barn står staty. De andra bestämmer också vilken min varje staty måste hålla. Byt roller.
c) Pröva också hur man kan bygga en gruppstaty av 3-4 barn.
5. Sätt er i en ring. Den vuxna har t. ex. en vacker sten, som sägs vara förtrollad; den får alla som håller den i handen på gott humör. Den vuxna räcker stenen försiktigt till något av barnen. De andra barnen får säga trevliga saker om henne/honom som håller stenen. Sedan går stenen sakta, högtidligt vidare. Så här fortsätter ni, tills alla har fått höra något gott om sig.
6. Var och när mår man bra? Teckna ett eget trevligt gömställe. Berätta för de andra om stället.
7. Skriv / teckna en bild till en ny vän. Det är bra om den vuxna dirigerar jobbet så, att alla får post. Sträva efter att mottagaren och avsändaren inte är de närmast bekanta, t. ex. bästisar.
8. Gör en skogsutfärd och samla skatter. Samla alla skatterna i en ”skattkista” och så presenterar var och en sin egen skatt.
9. Samla material ute i naturen till en egen bordsteater. Barnen kan parvis eller i små grupper bygga en skogsscen på ett stabilt underlag. Som figurer kan ni använda små leksaker eller tillverka figurer själva. Historien kan berättas med egna ord. Använd Mullvadens skatt som grund, eller hitta på en egen. Varje grupp uppträder för de andra som då är publik.
10. Den vuxna samlar små föremål i en påse. Hon/han leder in barnen i filmens tematik redan med valet av objekt. Belys rummet stämningsfullt och sätt er i en ring. Var och en plockar i tur och ordning en eller några saker ur påsen. Den vuxna kan börja berättelsen, som barnen fortsätter. Saken/sakerna som plockats ur påsen ska fogas till berättelsen.